Jag är född i Bräcke 1956. Min fru föddes i Ryssland och min son i Bräcke 2005 – miraklen
i mitt liv!

I Bräcke har jag förblivit, förutom under ett par år när jag pluggade på ”sopis” i Östersund.
Då bodde jag där under veckorna av bekvämlighetsskäl. Det var inget jag for illa av, men jag
gör inte om det.       

Till vardags finns jag på Bräcke kommun, där jag är lönekamrer. Sedan några mandatperioder
tillbaka har jag varit ledig på halvtid för att fullgöra uppdrag som oppositionsråd. Jag företräder
väljarna som centerpartist.       

Mitt politiska intresse väcktes på allvar när jag i yngre tonåren fick höra att kommunen skulle
avverka den fina lövskogen en bit ovanför vårt hus för att ge plats till ett nytt villaområde.
Att jag valde Centern beror på Thorbjörn Fälldin och proggmusikgruppen Contact. Jag var inte
ensam. På den tiden var en fjärdedel av landets invånare centerpartister.       

Hösten 1979 blev jag in vald i Bräckes kommunfullmäktige för första gången. Vi hade en
”spränglista” med bara ungdomar på, i protest mot att ingen fullmäktigeledamot var yngre än
30 år. Vi fick stor respons och var tre personer som kom in. Det var, förutom jag, Anders W
Jonsson från Kälarne, som då var historiens yngste fullmäktigeledamot och numera sakkunnig
på socialdepartementet samt Gösta Nygren från Samsta, som nu har lagt politiken på hyllan.    

Jag har varit med i fullmäktige sedan dess och haft diverse olika andra uppdrag. Förmodligen har
jag suttit som en propp, för det tog tid innan det blev någon återväxt… Numera är jag faktiskt
ålderman, den som suttit längst.

Ideologiskt tillhör jag den gamla stammen centerpartister – de som kämpar för en rättvisare
regionalpolitik, renare miljö, lokal demokrati, social rättvisa och ett decentraliserat samhälle där
alla har möjlighet att arbeta och få service där de bor. Åsa-Nissemarxister kallades vi en gång i
tiden. Som sagt, en fjärdedel av svenska folket röstade på oss då. Alla kan inte ha haft fel.

Bräcke är en liten kommun med stora problem. Befolkningsunderlaget minskar stadigt. Jobben
försvinner med människorna. Som tur är har vi ett bra samarbetsklimat över de politiska
gränserna. Vi kan då vara konstruktiva och fokusera på problemlösningen istället för att käbbla.
Jag inbillar mej att jag har en aktiv del i detta.

För mej är det viktigare att i tysthet åstadkomma bra resultat för kommunen än att under buller
och bång slåss mot väderkvarnar bara för att hamna i media. Jag tänker fortsätta att jobba på
det sättet. Det är ett vallöfte.

Det finns en plan för hur vi ska mobilisera mot befolkningsminskningen:

Besök www.bräcke2020.se.

/Yngve